| 1 |
Nyheter | Öppna utskriftsvänlig sida |
|
| ||
Inom
Stadsbyggnadskontoret pågår ett planarbete för att förvandla Bromstens
industriområde till bostadsområde.
Ansvarig inom
Stadsbyggnadskontoret är planarkitekten Per Wilhelmsson. Dessutom medverkar
stadens exploateringskontor. HSB i samarbete med Skanska har en så kallad
markanvisning för att få bygga på den (mindre) del av marken som idag
ägs av Stockholms stad.
Det har nu genomförts
tre parallella arkitektuppdrag som finns tillgängliga för allmänheten.
Se
de tre arkitektförslagen här.
Se
perspektivskiss.
Den som vill kan
också besöka Stadsbyggnadskontorets expedition på Flemminggatan 4, Tekniska Nämndhuset,
och ta del av en pärm med flera ritningar och tillhörande text.
Kopiering av valda delar kan göras på plats.
Per Wilhelmsson
beskrev bakgrunden till arbetet hos Bromstens Villaägareförening vid ett
informationsmöte i oktober 2006. Vid ett möte ordnat av Bromstens
socialdemokratiska förening den 28 mars 2007 redogjorde han för de tre
arkitektförslagen, och det gavs tillfälle till frågor och diskussion.
Kort summering av
det vi fått veta:
Nu arbetar man
vidare med förslagen, och därefter hålls ett samråd som
Stadsbyggnadskontoret kallar till sent på hösten 2007. När kallelsen kommer
till detta s k programsamråd lägger vi ut den på BVF hemsida.
Detaljplan upprättas
under 2008. Sedan planen fastställts kan byggandet i bästa fall starta 2009
eller 2010.
I direktiven står
att man tänker sig 500-600 lägenheter i en blandning av olika hustyper. Ett av
arkitektförslagen innebär dock upp till 1500 lägenheter med bl a ett
5-våningshus på idrottsplatsen. Tätaste bebyggelsen bör ligga nära Spånga
station. Området närmast järnvägen är olämpligt att bygga bostäder på, där
visas annan bebyggelse. Bromstens idrottsplats ligger inom planområdet. På en
del av den ytan föreslås att det byggs en ny skola. Ersättning för
idrottsplatsen finns ej med men plats för bollspel skall ändå finnas på ett
eller annat sätt inom
stadsdelen, heter det.
Detta är
arbetsmaterial och inte färdiga förslag. De är med avsikt ganska olika. Men
alla visar möjligheten att göra något riktigt bra av detta hittills trista
område. Särskilt har man fina förslag till hur det kan bli ett vackert
parkstråk längs Spångaån som blir en tillgång för hela Bromsten. Gångvägen
till Spånga station är ett problem idag. Den vill man göra trygg och trevlig
genom stora förändringar i trakten av Spångaviadukten
Utbyggnaden kommer
att ske efterhand. Starten sker inom överskådlig tid, se ovan.
Men det kan dröja länge, upp till 25 år, innan hela området är
bebyggt enligt planen.
För arbetet gäller
ett s k start-PM. Detta har fastställts av Stadsbyggnadsnämnden.
Se
Start-PM för Bromstens industriområde.
Här finns själva
beslutet:
Det skall bli intressant att se om man i der fortsatta arbetet kan kombinera bostadsbyggandet i
industriområdet med Bromstens karaktär som Trädgårdsstad utan alltför
påträngande förtätning !
Banverkets förstudie för utbyggnad av vår järnväg.
Allmänt
Banverket utreder en utbyggnad av järnvägen Tomteboda - Kallhäll som bland annat passerar Bromsten. Det nuvarande dubbelspåret anses inte räcka för den trafik som väntas i framtiden. Detta eftersom det redan nu är fullt både på spåren och i tågen under rusningstrafik.
Man studerar olika alternativ till att få fyra spår förbi Spånga inklusive Bromsten.
Andra alternativ innebär att leda fjärrtågen och regionaltågen i tunnel under Järvafältet och Kista till Uppsalabanan. Då bibehålls två spår som hittills förbi Bromsten, med nästan bara pendeltågstrafik.
Valet av alternativ kan ske 2007 och beslutas av regeringen 2008. Tidigast möjliga byggstart är 2010.
Förstudie
Hela Banverkets förstudie (87 sidor) finns på:
www.banverket.se . Sök upp projektet Tomteboda - Kallhäll.
De alternativ som berör Bromsten visas i förstudien som helt preliminära förslag
på sid 51, 52 och 53.
Sammanfattning, bakgrund och samråd (15 sidor)
finns på :
Rapporten kan också beställas i pappersform från Banverket. BVF.s styrelse har ett par exemplar.
Alternativen
Man har studerat fem alternativ, samt dessutom vad det skulle innebära att bara göra smärre förbättringar på nuvarande bana.
Alternativen är:
1. Två nya spår,
alltså fyra i bredd, i nuvarande sträckning.
2. Samma som föregående (1), men med nedsänkning av spåren. Genom Sundbyberg i tunnel eller också nedsänkta spår där också.
3. Samma läge, men de två nya spåren i tunnel mellan Odenplan och Spånga. Därefter i ytläge norr om Spånga.
4. "Kista korridor - Kista centralt" som betyder nya spår från Uppsalabanan i tunnel via ny
station i Kista till Barkarby. Därefter i ytläge norr om Barkarby.
5. "Kista korridor - Kista Helenelund" ungefär lika som förra alternativet (4) men något
östligare och med station i Helenelund.
Tänkbara nya stationer (förutom de nuvarande) har studerats vid Solvalla och/eller Huvudsta men de är enligt beräkningarna inte samhällsekonomiskt motiverade. Tidsförlusten för alla dem som inte kliver av eller på vid de nya stationerna skulle kosta för mycket.
Banverkets bedömning efter förstudien:
En utbyggnad behövs. Det billigaste är att bygga de två nya spåren i ytläge och det blir samhällsekonomiskt lönsamt. De andra alternativen är enligt Banverkets beräkningsmetod inte samhällsekonomiskt lönsamma. Men metoden tar inte hänsyn till alla effekter. För byggande i ytläge har till exempel kostnaden för ökat intrång inte tagits med. Även de andra alternativen, alltså tunnelalternativen, har positiva och negativa effekter som inte är med i beräkningarna. Dessa alternativ kan eventuellt bli samhällsekonomiska om alla effekter räknas med.
Nuläge hösten 2006)
Järnvägsutredningen går vidare utan att man ännu valt bland alternativen.
Kommentar
Banverket har räknat fram att byggkostnaden för de två nya spåren blir c:a 3,9 Mkr för alternativ 1 (billigast) och 7,2 Mkr för alternativ 3. Båda dessa går förbi Bromsten. Alternativ 4 och 5 under Järvafältet beräknas kosta 7,7 - 7,8 Mkr.
Dessa siffror innebär rimligtvis att det finns stor
"risk", om man ser det så, för att man bygger ut banan förbi
Bromsten. Å andra sidan
kanske politikerna ser andra fördelar med en bana under Järva. Bygger man ut förbi
oss så kommer det att innebära stora störningar,
inte minst under byggtiden.
Ett antal villaägare nära banan kommer att beröras. De skall enligt lag hållas ekonomiskt skadeslösa. Men alla tycker förstås inte att ekonomin är det avgörande om man till exempel måste flytta.
De nya spåren skulle innebära flera störande tåg per
timme och dygn. Samtidigt säger lagen att Banverket måste vidta stora åtgärder
mot buller och vibrationer när man bygger nya spår. Det görs inte på samma sätt
längs en gammal banan, eller det görs mycket långsamt. En breddning av spårområdet
skulle också innebära att området längs järnvägen snyggas upp.
--------------
Bromstensplan
I anslutning till Projektet Stadsdelsförnyelse gick föreningens styrelse till aktion för en förbättring av Bromstensplan. En presentation finns här: http://www.stadsdelsfornyelse.stockholm.se/templates/Effort.aspx?id=627
Stadsdelsnämnden anslog pengar till en utredning.
Resultatet har blivit en PM, Inventering & behovsanalys, utförd av konsultföretaget WSP och daterad december 2006 (19 sidor med många bilder). Delar av styrelsen har informerats vid ett möte hos Stadsdelsförvaltningen. PM:en visar på ett tydligt sätt vilka problemen är och vad som skulle kunna göras. Den går att hämta på den här länken:
Stadsdelsförvaltningen och Trafikkontoret anser att
fortsatt arbete med Bromstensplan (eller "Bromstens Centrum") bör
uppskjutas tills planerna
för industriområdet är klara, d v s till 2009.
--------------
I
kvarteret Erik i Södra Bromsten är byggandet av igång med 28 lägenheter i
fyrfamiljshus utmed Ladbacksvägen och 33 radhus i rader
ned mot ån.
Totalt 61 bostäder i SMÅA:s regi
Se en plan över området.
Erik plan.
Se arkitektens vy.
Erik vy.
Har du synpunkter på några av ovanstående ärenden så hör gärna av dig till
BVF-styrelsen.
---------------
BVF deltog i
samarbete med Solhems villaägarförening i den kraftfulla demonstrationen i
augusti i Kungsträdgården.
På bilderna förbereder i Bromsten två av BVF styrelsemedlemmar, Viola
Saarinen-Bratt och Gunnar Franzén den banderoll som användes och som senare
visades i Kungsträdgården där även Agneta Söderman från styrelsen
medverkade.
