Redan dom gamla vikingarna bodde härT

Bromstens historia i äldre tider följer Spångas historia.  Från att ha varit en rik bygd före och under vikingatiden med bl a Stockholms största gravfält (i Lunda), blev man senare som alla kommuner hårt beskattad under folkkungatiden och under katolska kyrkans. Under medeltiden och med närheten till Stockholm fick man se marken köpas upp av ämbetsmännen i Stockholm, den nya maktgruppen.

Spånga sägs under denna tid vara Sveriges enda kommun där adeln ägde mer än bönderna som var utsatt för en hänsynslös exploatering. Befolkningen var förslummad på 1770-talet och pengarna hade säkert gått till makthavarna på Hässelby Slott för att användas till krigföring.

På folkkungatiden, i slutet på 1200-talet finns namnet Brumastenj (Brumastejn) eller Brumasten som benämning på stenblocken utgörande Fornborgen på höjden vid Bromstens Gård. Stenen kan ha utgjort ett sjömärke för nedanför röset gick en farled från Bällstaviken upp till Hjulsta och Järfälla. Fornborgen ligger nära den i området äldsta kända byplatsen. Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet upptas att det är tre gårdar i Bromsten utgörande Bromstens by, för att under senare delen av perioden benämnas Bromstens Gård. Gården har bl a ägts av Grefve Bielke, en Baron Rudbeck och år 1832 är Landshövding Snoilsky – pappa till skalden Carl Snoilsky – ägare till gården.

Bromsten bildar eget samhälle

Kring förra sekelskiftet delar man Bromstens Gård och säljer tomter till nybyggare. Bromsten omvandlas till municipalsamhälle och blir ett attraktivt område. Man får en egen järnvägsstation 1901, senare ett eget municipalhus och egen borgarbrandkår. Kreativt och framåt folk flyttar in och Bromsten som sedan dess haft en stark prägling av företagaranda. Även idag bor det över 100-talet företagare i "lilla" Bromsten, vilket uppmärksammades med en utställning i Fristad den 21 september 2002.

År 1947 införlivades Bromsten i Stockholms Kommun och ingår nu i Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning, vilket innebär att Bromsten får konkurrera med Tensta, Hjulsta och Spånga om anslag till investeringar.

Nytt intresse för en villaförening

Även om det inte är fullt klarlagt när en första villaägarförening bildades, firade Bromstens Villaägarförening (BVF) 100-års jubileum år 2002. Den tidigare Egnahemsföreningen låg i träda på 70-talet men efter flera försök gick det att med kassörens, ende kvarvarande Bromstensbo av styrelsemedlemmarna, och Villaägarnas Riksförbund och Solhems Villaägarförenings assistans att återstarta föreningen år 1984. Behovet av en opolitisk förening hade blivit aktuellt igen. Det fanns ett allmänt interesse och man behövde få bättre tyngd att få kommunen att åtgärda bl a avloppssystemet samt trafiksituationen på Duvbovägen. Den tunga trafiken på Duvbovägen förorsakar vibrationer i fastigheterna och vägen var av Stockholms Gatukontor klassificerad som ”svart väg” vissa tider på dagen p g a avgasföroreningar från stor genomfartstrafik trots bommar på Spånga Kyrkväg

På 80-talet var BVF en av de pådrivande föreningarna till att Bromstens Dag hölls varje år i slutet av augusti i 6-års tid. Man hade marknadsstånd, historiska rundvandringar och karusell för barnen. Idrottsföreningen tog över arrangemangen 1992.

Bland de stora frågorna på, 80-talet var NCC begäran om en 7-våningsbyggnad för 4000 personer vid Spångaviadukten i industriområdet, där BVF var emot bygget eftersom det inte innebar någon allmän upprustning av området men genererade en massa trafik på redan dåliga vägar. Bromstensviadukten diskuterades livligt. BVF var för viadukten som avlastning av Duvbovägen Viadukten var då planerad för 20.000 fordon per dygn, men vi ville ha den flyttad närmare Solvalla för att slippa dela Bromsten samtidigt som Solvalla skulle kunna få en bättre infart till P-platser på stallområdet och fastigheterna i SÖ Bromsten.

På 90-talet fick vi en mindre viadukt utan större tvärtrafik till Sundbyberg.
Upprustning av industriområdet och miljöfrågorna var under fortsatt diskussion liksom Bromstens plan, där vi fick en ny Konsumbutik men i övrigt har vi inte kunnat locka hit lönsamma butiker, post eller bank(omat). Tyvärr har även närbelägna Spånga Centrum haft problem med att attrahera butiker, vilket inte gjort Bromstens sak bättre.

För 2000-talet fortgår kampen för miljön, för industriområdet och Bromstens plan, där det fortfarande är dåligt med P-platser. Järnvägen har fått bullerplank enl EU- normerna men hittills inte längs hela sträckningen.
Den s k 0-visionen har inneburit att Duvbovägen görs säkrare och att Bromsten, helt oväntat blev en 30-zon.
Alltför höga fordonshastigheter förekommer dock fortfarande på vissa vägar. Uppenbarligen är det oftast lokal trafik som har för bråttom.

Är det möjligen dags igen för någon samlande aktivitet i umgänget mellan villaägarna ?